Efter en operation kan många komma att känna ångest över att visa upp exempelvis sitt knä då man skäms över hur det ser ut med alla ärr. Själv har jag inte riktigt fått den känslan. Visst har man märkt att många har kollat, eller sneglat, lite extra när de har sett mitt knä de gånger man har haft shorts under sommaren. Men jag har helt enkelt låtit de kolla och istället förklarat vad som har hänt och hur allt har gått till. Många verkar bli intresserade faktiskt så känslan av skamsenhet för hur det ser ut har jag inte haft.

Däremot märkte jag i förra veckan hur känslan av skamsenhet kom över mig. Detta efter ett besök på gymmet för att köra rehabilitering. Medan man satt där i en maskin för att lyfta vikter med ett ben kollade jag runt i kring mig i det välfyllda gymmet. Medans så många andra körde med en massa vikter satt jag själv där med några fjuttiga kilon i jämförelse. Detta var något jag fick lite komplex över så för att försöka få någon form av förklaring till varför jag tog så lite vikter vek jag upp shortsen lite extra så att knät skulle synas som en förklaring. Nu när man tänker efter känns det verkligen jättedumt och jag inser att jag ska ta allt i min egentakt och inte försöka bry mig om så mycket vad de andra i gymmet gör eller kollar på.. Någon som har varit med om samma känsla?

Det hela fick ändå något gott ur sig. En man som fick syn på mitt knä kom fram till mig och frågade vad som hade hänt och hur det kändes och hur allt gick till med operation och träning vid en sådan skada då han var fundersam eftersom han själv nyligen skadat knät och inte riktigt kunde gå rakt nu.

Så fick iaf dela med mig lite av min information och åsikt kring det.

Började skriva svar på kommentarerna till det föregående inlägget men insåg att det blev väldigt långt och dessutom innehåller lite info som kan vara intressant att skriva ut här direkt istället så väljer därför att svara på dessa två i ett blogginlägg:

Tack för kommentarerna, kul att ni har hittat till min blogg och att ni uppskattar den =)

Marita: Låter som att du har råkat ut för en rejäl skada, stackare! Men det gäller bara att hitta motivationen till att orka ta sig tillbaka igen även om man känner sig väldigt begränsad. Kände så själv ett tag..
Jag är relativt nöjd med min operation, lite jobbigt att dem inte hittade senan på första stället utan fick gå in på ytterligare ett ställe i knät vilket gjorde ingreppet större och ärren fler. Det är rehabiliteringen som jag känner är jobbigast nu.

Visst går det att leva utan ett korsband men vill man idrotta är det nog inget som rekommenderas som jag förstått. Du får inte samma motstånd i knät som tidigare. Är man inte idrottare så kan man klara sig utan en operation, det viktiga då är att träna upp muskulaturen som stabiliserar knät.

Det är bra och verkligen nödvändigt att du tränar upp din muskelstyrka inför operationen då den har tendens att försvinna väldigt fort direkt efter en operation då du ej har möjlighet till att träna som du gjort tidigare.

Tack för tipset om hemsidan, den ska kikas in!

Lycka till till er bägge med era skador och operationer och hoppas att det blir bra. Skriv gärna en kommentar här så man vet =)

Har varit länge sedan uppdatering här nu. Har iaf under tiden sedan senaste inlägget hunnit med två nya undersökningar hos sjukgymnasten. Dessa undersökningar har visat på att storleken på låret går väldigt segt att få upp. Har knappt kommit under 1,5 cm ännu men det beror mycket på att jag inte har tränat så jättemycket den senaste tiden. Sjukgymnasten sa också som att det kändes som att korsband är lite "uttänjt" men att det kan bero på hur dom har fäst fast det i knät och att det behöver inte vara något som påverkar.

I löpningen har jag gjort framsteg, linkar inte längre nu som jag tidigare gjort när jag sprang utan börjar få in rätt löpstil. Efter andra besöket hos sjukgymnasten kom vi överens om att köra mer på styrka för att få muskulaturen att växa på sig. Och dett ahar gett resultat, även om inte lårets storlek har blivit märkvärt större.

Fick testa att köra liggande benpress där vi lade på 50kilo plus att stången/maskinen skulle väga 40 enligt sjukgymnasten så att det blev 90 kilo. Körde därefter med ett ben(bromsade ner med den skadade benet och hjälpte till att skjuta ifrån med bägge.) och orkade köra 10 repititioner på varsitt ben. Sjukgymnasten bedömde att min muskulatur var tillbaka till cirka 85-90% så det går med andra ord framåt. Efter mitt sista besök nu fick jag testa på en ny övning, skulle stå på ett ben och hoppa i sidled upp på en stepbräda och sedan ner på andra sidan. Skulle upprepa detta tio gånger och sedan vila. Kändes tungt att göra det med vänster benet men väldigt lätt med höger så nog har jag en del träning kvar framför mig iaf. Gått ungefär 6 månader sedan min korsbandsoperationen nu.. Sakta men säkert ;P

Har iaf börjat lira lite fotboll och kan skjuta (har inte vågat testa vänsterben hårt dock)och lite sådant, men håller mig borta från att få någon närkontakt från andra i samband med fotbollen.